Mamma var ute och handlade, jag var hemma med mina småbröder och städade. Den yngsta Max öppnade dörren och gick ner för trapporna, sedan så ramlade han ner tre våningar eftersom att han inte kunde gå. Jag hörde inget, men efter tre minuter kom en okänd man med Max. Jag såg knappt på mannen utan bara tog Max och stängde dörren på hans ansikte. Max andades knappt så jag sa till Martian, min andra lillebror som är ett år yngre än mig, att ringa ambulansen och jag hade Max i mina händer och ringde mamma och pappa. Sedan så gick jag ner med min pyjamas och grät på gatorna under tiden jag och Martin väntade på ambulansen.

När ambulansen kom så tog dem Max från mig och sa att jag inte fick följa med, men det gjorde jag ändå. Jag smög in i ambulansbilen och såg vad dem gjorde med honom. När mamma och pappa kom med Martin så var Max inne och opererades. Efter en timme så kom läkaren ut och berättade att han inte lever. Jag och mamma sprang in och kramade honom…

Dagen hans begravning var.

Max låg i sin låda men inte själv, jag var där, inte direkt där utan det var en mobil som jag lade vid honom. Mobilen i lådan ringde min egen mobil, så jag svarade. När lådan låg under marken hörde jag någon prata genom mobilen så jag skrek att dem skulle gräva upp honom, att han lever. När vi öppnade kistan så var han död. Det var hans ande.

M.M