Den 20:e Augusti 2018 satte sig en femtonåring utanför riksdagshuset i Stockholm, med en skylt som det stod “Skolstrejk för klimatet” på. Ett halvår senare har hon pratat på ett FN-möte, blivit nominerad till Nobels fredspris, och fredagen den 15 mars fick hon med sig hundratusentals skolelever världen över i strejk.

Greta Thunberg är idag 16 år gammal, och sitter fortfarande utanför riksdagshuset varje fredag. Hon har sagt att hon inte tänker sluta förrän Sverige har nått målen som står i Paris-avtalet. Och många andra skolelever världen över börjar ta efter, med det ädla målet att rädda klimatet. Men hjälper det verkligen, händer det någonting? Är det inte bättre att gå i skolan, lära sig mycket och få bra betyg, så att man kan göra skillnad i framtiden? Finns det någon framtid, om vi inte demonstrerar? Finns det någon framtid överhuvudtaget, går det att stoppa den globala uppvärmningen?

Är det fel att skolka?

Många argumenterar att det är fel att skolka från skolan – att elever har skolplikt, och måste gå i skolan. Och om man vill stoppa den globala uppvärmningen, så borde man sitta i skolan och lära sig fysik, naturvetenskap och kemi, så att man faktiskt får kunskaper om hur man ska göra det. De kunskaperna får man inte av att gå runt på gatorna.

Men om eleverna hade demonstrerat på helgerna istället, så hade det varit svårt att kalla det “skolstrejk”.

“Det är ju för att vi skolkar som de vuxna bryr sig” säger en trettonårig skolstrejkare i Hamburg den 1:e mars.

Hjälper det – lyssnar politikerna?

Visst säger politikerna att de lyssnar.

“Vi ska ligga på stenhårt för att möta deras förväntningar” säger statsminister Stefan Löfven (S).

“Vi har ett mycket allvarligt läge för vår planet. Vi vuxna måste lyssna på deras budskap” säger Isabella Lövin (MP).

Men än så länge har det inte tagits några beslut. Dessutom det finns många politiker som är emot skolstrejken. Theresa May, Storbritanniens premiärminister, säger att hon tycker att det är bra att unga engagerar sig politiskt, men att de inte borde göra det under skoltid.

Går det att stoppa den globala uppvärmningen?

Roy Scranton, “klimatfilosof”, påstår att “Det är för sent att göra något åt den klimatförändringarna” och att skolstrejkandet inte kommer att göra någon skillnad. Andra säger emot.  

“Vissa förändringar kan vi inte undvika, eftersom de redan är intecknade. Men utöver det, bortom kanske 1,5 graders global temperaturhöjning, är det vi som bestämmer hur det ska bli” säger klimatforskaren Markku Rummukainen, som är professor vid Lunds universitet.

Det finns många organisationer som arbetar för att rädda miljön och stoppa den globala uppvärmningen. Men politikerna gör inte mycket. Parisavtalet, undertecknat av 194 länder, har satts upp som mål – men om vi fortsätter som nu så kommer vi inte nå det. När Parisavtalet slöts 2015 så började utsläppen faktiskt att gå ner. Men 2015 vände det igen, och utsläppen började öka. Om vi vill stoppa den globala uppvärmningen måste vi börja ändra på vårt sätt att leva.

När vi skolelever skolstrejkar blir det alltså mycket prat men lite verkstad hos de vuxna. Kommer skolstrejkandet göra någon skillnad? Det lär vi få veta när den globala uppvärmningen är stoppad, eller, kanske mer troligt, när jorden som vi känner den idag ät borta.

Ingrid Bjerre